internationella omogna kill dagen?
japp. den dagen är det idag.. mina kära killvänner har varit omgnare (ja omogna är dom ju alltid, men idag har det varit ..speciellt)... men de fina är ju att ni ska lyckas tajma in den här dagen med min pms, fint killar, fint...riktig lovely.
det värsta är ju ändå att jag inte kan låta bli att skratta ibland. för att jag är så trött. och för attt jag har humörssvägningar. och för att de är så tråkigt så att de når den här gränsen.
kan ge några exempel från den gånga dagen då:
på första lektionen, svenska, så ska vi hitta på en egen individ. från födsel till död. så vi börjar med födelseannonsen. niclas ser såklart direkt chansen att vara rolig och så här såg hans ut:
"Välkommen ut
RUT
önskar lillebror Knut,
pappa som är snut
och sen var det slut"
(det fanns ingen mamma alltså..)
Sen följde disskutionen om vad mamman till barnet skulle heta. Vissa hade väldiga problem om hurvida den nuvarande flickvännen skulle ha problem med att inte hon stod me som mamma till hans barn, medan andra hade väldigt höga förväntingar på sitt liv. eller vad sägs om "Gwen Lind" (nej patrik har fortfarande inte gett upp hoppet om honom och Gwen stefani.)
Sen var det bara allmänt, överdrivet mycket bög, tuttar, röka och gud vet vad hela dan. och ju mer jag sa "de räcker grabbar" , ju värre blev det, och ju personligare blev det mot mej.
på samhällskunskapen hade vi de bärbara datorerna. lite problem med internet, så niclas blev rastlös och fick roa sig på annat vis. t.ex genom att sätta på någon symfoni från Bethowen på högsta volym. Aa okej kul en gång, men 10 gången tror jag att det bara var Niclas som skrattade.
samma lektion försökte även patrik få med läraren på teorin om att jag är en "manshatande feminist", vilket misslyckades. (det får jag höra ca 34 gånger om dagen, bara för att jag tycker det är viktigt det här med kvinnans rättigheter och att man står upp för sig själv och ni vet.)
Sen skulle jag marcus och patrik gå till bussen, och dessa killar har också en tendes till att vilja knuffa till mej och liksom pilla på mej och sådär lite på skoj, så patrik gick bakom mej och satte sitt knä i mina knäveck så att jag snubblade till.
då rann bägaren över. (det heter väl så?) jag fick ett sånt där typiskt pms ryck och skrek till både markus och patrik något i stil med "nu får ni fan ge er fyfan va ni är omogna, låt mej va...blablabla!!!" så gick jag vidare samtidigt som jag predikade om hur viktigt det var att dom inte jävlades med mej sånna här dagar och att jag faktistk hade varnat dom och blabla, för att avsluta med "är ni med på vad jag säger eller?" och vända mej om. killarna stod då ca 10 meter ifrån mej med skräckslagna blickar. "-men vafan håller ni på med?" fräste jag samtidigt som jag ändå skrattade, och får ett mummlande svar om något som låter som "säkerhetsavstånd".
käre gode gud, ge mej styrka att ta mej igenom sånna här dagar!!!! och ge niclas och dom andra liteliteliiiite mogenhet. snälla. AMEN
det värsta är ju ändå att jag inte kan låta bli att skratta ibland. för att jag är så trött. och för attt jag har humörssvägningar. och för att de är så tråkigt så att de når den här gränsen.
kan ge några exempel från den gånga dagen då:
på första lektionen, svenska, så ska vi hitta på en egen individ. från födsel till död. så vi börjar med födelseannonsen. niclas ser såklart direkt chansen att vara rolig och så här såg hans ut:
"Välkommen ut
RUT
önskar lillebror Knut,
pappa som är snut
och sen var det slut"
(det fanns ingen mamma alltså..)
Sen följde disskutionen om vad mamman till barnet skulle heta. Vissa hade väldiga problem om hurvida den nuvarande flickvännen skulle ha problem med att inte hon stod me som mamma till hans barn, medan andra hade väldigt höga förväntingar på sitt liv. eller vad sägs om "Gwen Lind" (nej patrik har fortfarande inte gett upp hoppet om honom och Gwen stefani.)
Sen var det bara allmänt, överdrivet mycket bög, tuttar, röka och gud vet vad hela dan. och ju mer jag sa "de räcker grabbar" , ju värre blev det, och ju personligare blev det mot mej.
på samhällskunskapen hade vi de bärbara datorerna. lite problem med internet, så niclas blev rastlös och fick roa sig på annat vis. t.ex genom att sätta på någon symfoni från Bethowen på högsta volym. Aa okej kul en gång, men 10 gången tror jag att det bara var Niclas som skrattade.
samma lektion försökte även patrik få med läraren på teorin om att jag är en "manshatande feminist", vilket misslyckades. (det får jag höra ca 34 gånger om dagen, bara för att jag tycker det är viktigt det här med kvinnans rättigheter och att man står upp för sig själv och ni vet.)
Sen skulle jag marcus och patrik gå till bussen, och dessa killar har också en tendes till att vilja knuffa till mej och liksom pilla på mej och sådär lite på skoj, så patrik gick bakom mej och satte sitt knä i mina knäveck så att jag snubblade till.
då rann bägaren över. (det heter väl så?) jag fick ett sånt där typiskt pms ryck och skrek till både markus och patrik något i stil med "nu får ni fan ge er fyfan va ni är omogna, låt mej va...blablabla!!!" så gick jag vidare samtidigt som jag predikade om hur viktigt det var att dom inte jävlades med mej sånna här dagar och att jag faktistk hade varnat dom och blabla, för att avsluta med "är ni med på vad jag säger eller?" och vända mej om. killarna stod då ca 10 meter ifrån mej med skräckslagna blickar. "-men vafan håller ni på med?" fräste jag samtidigt som jag ändå skrattade, och får ett mummlande svar om något som låter som "säkerhetsavstånd".
käre gode gud, ge mej styrka att ta mej igenom sånna här dagar!!!! och ge niclas och dom andra liteliteliiiite mogenhet. snälla. AMEN
patrik, markus och niclas. åååååååååh va jag tycker om er ibland. åååååååååååh.
Kommentarer
Trackback